A

Just nu är jag inne i en period då jag inte mår bra inombord... Jag vet inte vad som har hänt eller vad som har påverkat mig. Skolan rullar på och jag känner att jag är på rätt spår och det visar sig i de resultat jag har fått. Så inte är det pågrund av skolan! Träningen går väl sådär, vilket framkallar mig mycket ångest. Och jag tror att det är träningen som ligger bakom mitt mående. 

Jag har inte vart på gymmet eller vart igång sen i fredags! (Förutom igår när jag hade dubbel basketträning) Det är verkligen något som tär på mig inombord. I vanliga fall har jag bara en till två dagars vilodagar i veckan. Det har dock funnits en del anledningar till att det har blivit en träningsfri vecka. Vilket egentligen inte är bra för mitt psyke. T.ex. hann jag knappt kliva innanför dörren innan jag brast ut i tårar häromdagen... En lång skoldag då jag började 8 och slutade 5, fullpäckat med långa och många lektioner. Och jag ville verkligen ta mig till gymmet! Min kropp sa nej & även min massör, och jag försökte verkligen att lyssna! Det slutade med en powerwalk i tvång över att göra något fysiskt för att må bättre. En pw brukar ofta lätta lite på ångesten, men inte helt!

Det som ger mig glädje och energi är framför allt träningen. Jag mår alltid bra och är på gott humör efter ett träningspass och jag tror det är det som driver mig. Dock har vissa skador vart i vägen så jag inte kan köra fullt ut. Mina knän har kommit tillbaka och det gör att jag inte riktigt "vågar" köra all in, vilket jag verkligen vill!! Jag ska inte skriva allt i ett och samma inlägg. Kände mest bara för att skriva av mig och tala om hur det ligger till för tillfället. Jag tror att det är fler än jag som känner på det här sättet och därför kan det vara bra att dela med sig och tala om att man inte är ensam. Nu ska nya mål sättas och jag ska köra allt. MEN jag måste lyssna på vad kroppen säger...